1. Fixa en solrostävling

Vems solros växer högst under sommaren? Låt barnen plantera i var sin kruka. Sedan är det bara att följa vecka för vecka hur mycket det knakat i rabatten. Annat som växer snabbt är vita bönor.

2. Bind en krans

Det här behöver du:

Ståltråd, 1–2 mm + 0,5 mm

Blommor

Avbitartång

Gör så här: Gör en ring av grov ståltråd som passar barnets huvudstorlek. Bind ihop många små buketter av blommor med den tunna ståltråden och surra fast buketterna lite omlott runt ringen för att dölja stjälkarna.

3. Starta vattenkrig!

Perfekta leken heta sommardagar. Fyll små ballonger med vatten och ta på oömma kläder. Sedan är det bara att börja kriga.

4. Blås såpbubblor

Det här behöver du:

1/2 dl diskmedel

1/4–1/2 dl glycerol (finns på apoteket)

2–5 dl vatten

1 tsk flor- eller strösocker

Vinkorkar och ståltråd till såpbubbelringarna

Gör så här: Blanda ihop ingredienserna försiktigt (ska inte löddra). Mindre vatten ger bubblor som inte spricker så snabbt. Gör en såpbubbelring av ståltråd med ett skaft och stick ner i en vinkork. Dra såpbubbelringen åt sidan och det blir fina bubblor!

5. Gör en vindsnurra

En vindsnurra är kul att blåsa på, springa med eller bara sätta ut i rabatten. De här gjorde vi av en bit gammal tapet och en annan bit scrapbookpapper, bara för att få det fina mönstret.

Det här behöver du:

Styvt papper, ca 30 x 30 cm,

Blomsterpinne/hobbypinne

Nål (kartnål, säkerhetsnål eller tunn spik)

Ev pärla och lite ”kludd”

Gör så här: Klipp ut en fyrkantig bit av styvt papper. Klipp från varje hörn in mot mitten som på skissen. Vik varje hörn mot mitten och fäst med nålen i blomsterpinnen. Vill man så sätter man en pärla mellan pinnen och snurran och täcker den vassa piggen med kludd.

6. Bygg en koja

Enklast gör man en koja av en helt vanlig sänghimmel i tyll och några kuddar. Häng upp sänghimlen i ett träd som står någorlunda centralt i trädgården (annars vill barnen antagligen inte vara där) och fyll på med kuddar. Det sköna är att sänghimlen kan hänga kvar även om det regnar. Den torkar busfort.

Av: Redaktionen

The post Roliga lekar och somriga aktiviteter appeared first on Föräldrar & Barn.

”Jag vill hylla min mamma ,utan tvekan! Hon har alltid funnits där för mig genom allt jobbigt vi har gått igenom. Jag fick cancer som liten och i tonåren fick jag både depression och ätstörningar, jag har inte varit världens bästa dotter alltid men min mamma har alltid funnits där för mig och kämpat bredvid mig. Vi är väldigt lika både till utseende och personlighet, vi har väldigt roligt tillsammans. Utan henne skulle jag inte vara där jag är i livet nu. Hon hoppade av både studier och arbete för att själv ta hand om både mig och min bror då jag var sjuk, hon har på senare år studerat till sjuksköterska och är en väldigt omtyckt och duktig sådan. Jag förstår henne mer nu när jag själv är mamma och kan verkligen förstå hur jobbigt det måste varit för henne ibland men också är jag så stolt. Hon är världens bästa mamma, Susanne Wikström.”

Elin Wikström

”Jag vill hylla mej själv och alla andra mammor som lyckas pussla ihop arbete, skolor, dagis och alla aktiviteter. Alltid rätt packad väska och rätt barn på rätt plats. Ibland kan det misslyckas, men tänk så många gånger vi får till det samtidigt som mat och tvätt m.m. fixas.”

Anja Lennartsson

”Jag vill hylla min älskade fru Jenny Moen Som jag tycker är världens bästa mamma. En riktig stålkvinna är hon. Hon tar hand om 3 barn när jag har skola & praktik utomlands. hon förtjänar det bästa”

Thobias Moen

”Jag vill hylla min egen mamma – för att hon nu blev mormor och sköter det lika fint! Hon är omtänksam, köper mat, lagar trasiga kläder och bjuder alltid på en lösning – även om vi inte delat hus på 10 år. Men vi delar så mycket annat i livet, hon är bäst. Min mamma Maria som sätter guldkant på livet för hela sin familj + svärsöner. En toppenkvinna! En bra mor och från och med igår- en jättebra mormor till min dotter Selma.”

Josefin Wallin

Jag skulle vilja hylla min fru som tar hand om vår dotter så bra när jag är på utlandstjänst i jobbet under 6 månader. Jag är sämst på att komma ihåg att fira mors-dag och födelsedagar, så hon skulle bli jätteglad om hon blev firad med ett år av Föräldrar och Barn.

Valdemar Widerberg

”Jag vill hylla min syster Johanna som haft en överjävlig graviditet och höll på att dö vid förlossningen Nu har hon varit världens bästa mamma till sin lilla dotter i 7 månader och hinner dessutom med att vara världens bästa lillasyster och moster (idag har hon passat och nattat mina döttrar så att jag och maken fick riva köket i vår nya lägenhet i lugn och ro). Att hon dessutom har världens mest smittande skratt och är en sjujäkla sjuksköterska gör inte det hela sämre”

Linda Ekström

The post Vinnare av helårsprenumeration! appeared first on Föräldrar & Barn.

Inköpslista till Julias grillmeny:

Kycklingklubbor, 1 kilo

Högrevskärna, ½ kilo

Blåmusslor, ½ kilo

500 g spetspaprika i blandade färger

Citroner, 3 st

Färsk persilja, salvia och timjan (i kruka)

Färsk eller mandelpotatis (delikatess), ½ kilo

Cashewnötter, 1 påse 250 g

Valnötter, 200 g

Fetaost, 300 g

Senapsfrö, 1 påse, 26 g

Ajvar relish (mild), 1 burk, 350 g

Rökessens (Liquid smoke)

Stjärnanis

Kummin

Bananer, 4–6 st

Choklad med daimsmak, 200 g

Har du kanske hemma:

Sweet Baby Ray´s Barbecue Sauce

Japansk soya

Flytande honung

Ketchup

Vitlök

Rapsolja (okryddad)

Olivolja

Ägg

Fransk senap

The post Julias grillmat – inköpslista FOB, nr 6 appeared first on Föräldrar & Barn.

Logopeden Jessika Forsberg och specialpedagogen Åsa Rosqvist i Malmö vill lyfta fram allt det positiva som följer med att lära sin bebis att teckna med händerna. Tillsammans har de skrivit boken Babytecken och håller kurser för föräldrar och pedagoger.

Tecken är något som både Jessika och Åsa använt länge i habiliteringen av barn och vuxna med funktionsnedsättningar. Men att teckna för bebisar var nytt för Jessika när hon fick sitt första barn Olle, i dag 6 år.

– Jag blev så nyfiken på att ta reda på om det som vi säger till andra föräldrar verkligen stämmer – att det minskar barnens frustration, främjar samspelet och så vidare. Så jag började teckna redan när han var 6 veckor gammal. Men så tidigt behöver man absolut inte börja, säger Jessika och skrattar.

Då i början använde hon bara enstaka tecken. Först när Olle var 5–6 månader gammal började Jessika teckna mer. Men det skulle dröja ännu ett par månader innan han svarade.

När Olle var 8 månader började han med enstaka tecken, sedan kom fler och fler. Fast innan dess hade jag märkt att han tittade väldigt mycket på händerna, han förväntade sig att jag skulle teckna till honom, säger Jessika.

Den stora upptäckten för Jessika var att Olle så tidigt kunde berätta vad han ville.

– Det var väldigt tydligt. Han kunde visa vad han ville leka med och ett annat tidigt tecken som han visade var tecknet för pappa. Han frågade när pappa skulle komma hem. Det hade ju varit väldigt svårt att få fram om han inte hade haft tecknen, säger Jessika.

När det gäller den vanliga talutvecklingen brukar man säga att de första enstaka orden kommer vid 1 års ålder. Vid 2 års ålder kan barnet sätta ihop ord två och två. Genom att teckna kan man alltså tidigarelägga kommunikationen betydligt.

Det är väldigt lätt att bedöma barn efter deras prestationer. Om barnet inte pratar är det lätt att tro att det inte heller förstår så mycket.

– Men man inser snabbt att de fattar jättemycket! Och när barnet tecknar kan man bli förvånad och känner ”Va? Vill du prata om det här?” Jag har ett roligt exempel från när Olle var 1–1,5 år. På av vårt fönsterbleck satt en dag en katt, som sedan försvann. Jag tecknade katt och borta, sedan pratade Olle om det hela dagen. Jag trodde nog att han inte skulle komma ihåg det så länge och dessutom att det skulle vara svårt att prata om saker som inte syns, säger Jessika.

En sak som man lätt tänker om riktigt små barn är att de inte ska förstå just abstrakta saker – sådant som inte syns. Som katten som försvann, eller pappa som är borta.

En viktig poäng för både barn och föräldrar är att barnens frustration minskar. En 1,5-åring som inte blir förstådd blir lätt frustrerad.

Ett tecken som är väldigt starkt är tecknet för mer eller igen. Man kan välja ett av de tecknen. Det som gör dem så starka är att barnet direkt kan påverka sina föräldrar. Jag vill ha mer mat eller jag vill gunga igen. Tecknet ger barnet direkt makt.

Jessikas andra barn Gustav hittade snabbt sina egna favoritord.

– Gustav var väldigt kvällstrött, så sova var ett jättetidigt tecken för honom. Det är det som är så läckert – att barnet kan visa själv hur hon/han mår. Gustav gillade också mer, som han framför allt använde när det gällde mat. Som redskap är tecknen fantastiska!

Egentligen är det här med tecken inte så konstigt alls. Det är motoriskt sett svårt att lära sig tala; det är mycket som ska funka med finmotoriken i tunga och läppar. Därför är kroppsspråket något vi tar till utan att tänka på det. Som det lilla barnet som pekar eller sträcker upp armarna mot föräldern för att bli upplyft. Och ord som är väldigt svåra att lära sig säga – som krokodil, som förekommer i många barnvisor och sagor – blir lätta att få tillgång till genom tecken.

Att Imse vimse spindel är en så stor favorit bland barnsångerna är knappast en slump. När vi tecknar hur spindeln klättrar upp för tråden så förstärks orden. Och så funkar det förstås med babytecknen också. De ersätter inte orden, utan förstärker dem. Därför behöver man inte heller vara rädd för att tecknen ska försena talet.

Jessika drar parallellen till när man försöker lära sig ett nytt språk. När man inte förstår kan det vara svårt att särskilja var ett ord slutar och nästa börjar. Använder man tecken blir det tydligare och lättare att koppla orden till betydelsen. Man får helt enkelt en till kanal att använda.

– Som förälder kan man vara orolig för att tecknen ska snurra till det i talet men när barnet lär sig att säga ett ord släpper det tecknet. Det sker helt automatiskt. Det jag har upptäckt är att man får tillgång till sitt språk tidigare. Om det sedan är med tal eller tecken är mindre intressant, säger Jessika och poängterar att kontakten med föräldern är ytterligare ett plus:

– Samspelet förstärks. Annars är det ju mest föräldern som talar till barnet men när barnet lärt sig tecken så förväntar sig föräldern att barnet ska säga något. Det händer mycket i kommunikationen tidigt och det blir ofta väldigt fint, säger Jessika.

Av: Redaktionen

8 frågor & svar om babytecken:

När kan man börja teckna?

– Runt ett halvår brukar vara jättebra att börja. Då är barnen väldigt mottagliga men man får ändå vänta ett tag innan de svarar. Det gäller att ha tålamod. Det är väldigt lätt att sluta om man inte får respons.

När börjar barnen svara?

– Runt 8–9–10 månader någonstans brukar de börja svara.

Kan tecknandet försena talet?

– Nej, det är en utbredd fördom. Föräldern säger ordet samtidigt som hon/han visar tecknet. På så vis förtydligar man orden för barnet. Nej, talet går alltid före. När barnet lärt sig säga ett ord släpper det automatiskt tecknet.

Kan alla barn teckna?

– Ja, alla barn med normal utveckling kan lära sig teckna.

Vilka tecken ska man börja med?

– Egentligen finns det inget hinder för att man använder en större mängd tecken, vi använder ju väldigt många ord. Men är man inte van som förälder kan man begränsa sig själv i början. Välj gärna tecken som beskriver en leksak eller en aktivitet som barnet gillar. Det finns många ord som är viktiga för oss föräldrar – som hungrig, byta blöja, törstig och trött. Men de kanske inte är så roliga för barnet. Då kanske det är roligare att gunga. Så välj ord som lockar barnet att börja teckna.

Kan man hitta på sina egna tecken?

– Man kan, men det är inget som rekommenderas. Det blir svårt att komma ihåg tecknen och ingen annan förstår dem.

Ingår babytecknen i teckenspråket?

– Ja, det är samma tecken.

Blir barn smarta av babytecken?

– Det kom en studie som visade att barn som tecknade som bebisar hade högre IQ än genomsnittet vid 8 års ålder. Men detta är resultat som ifrågasatts.

The post Hur tänker en bebis? Lär ditt barn babytecken! appeared first on Föräldrar & Barn.

Det var efter förlossningen med mitt fjärde barn (och med min syster vid min sida) som allt stod klart. Det var doula jag ville bli!

Mitt intresse för livet i magen, resan dit och självklart förlossningen, hade vuxit sig så starkt att det var dags att göra något vettigt av det.

Perioden av barnlängtan och IVF, provrörsbefruktning, som senare resulterade i ett helt underbart tvillingpar, hade säkert gjort sitt till. Att stötta och coacha kändes som min grej. Därför utbildade jag mig till doula vid Förlossningsgruppen i Alingsås. Mina ledare där var allt jag hade hoppats på och lite till. Två glada tjejer med samma brinnande intresse som mitt. Det här var alltså början på resan mot mitt drömyrke. Fotografering, som också det ligger mig varmt om hjärtat, var också en del i det hela. Det vill säga att kunna fotografera i den mån det går under förlossningen.

Söndagseftermiddagen den 18 november knöt vi ihop det allra sista inför mitt första doulauppdrag, och mitt allra första föräldrapar Mikael och Frida. Beräknat förlossningsdatum var satt till den 22 november. Vi satte oss ner med en kopp kaffe och gick igenom det sista i planeringen. Fridas önskemål om en så naturlig förlossning som möjligt, gärna helt utan medicinsk smärtlindring, sattes högst upp på listan. Som nummer två sattes BAD med stora bokstäver. Frida hade så gärna velat bada vid sina tidigare förlossningar men av olika anledningar hade detta inte blivit av. Vikten av lugn, total avslappning och rätt sorts andning, var något som Frida redan förstått. Hon hade även läst på en del om den berömda dyktekniken, så den skulle vi absolut använda.

Kvällen kom och mörkret med. Med mobiltelefonen tätt intill var det dags att försöka sova. Men bara en sak till, jag bara MÅSTE dubbelkolla ljudet! För vem vet när det ska ske? Jag vrider och vänder mig. Hittar ingen sovställning som känns bra. Tittar bort mot telefonen och funderar på om jag inte borde extrakolla det där med ljudet en gång till.

Plötsligt lyser skärmen upp av ett SMS. ”Jag tror det är på G nu!” läser jag. Klockan visar 00.52 och Frida skriver att hon känt av regelbundna värkar sedan 22.30. Nu hade de blivit både längre och kom tätare.

Jag springer ner för trappan och sätter kamerabatteriet på laddning. 01.20 ringer telefonen och på andra sidan finns nu en något mer smärtpåverkad tjej. Frida berättar att hon just pratat med personalen på förlossningen och att vi nu var varmt välkomna in. Stackars Frida som nyss fått en ny värk, lyckas ändå klämma fram ”Vi åker nu, så vi ses där”. Wow, nu är det verkligen allvar. Här ska det bli bebis!

Klockan är nu 01.30. Det är småkallt ute men ingen snö. Jag byter snabbt om till mina doulakläder och slänger ner några mackor, min doulafolder, massageolja och ett par sköna skor i väskan. Och kamera och laddare förstås! Kroppen pumpar adrenalin, så trött känner jag mig inte! Väl inne på sjukhuset har klockan hunnit bli 02.20. Personalen tar emot mig med öppna armar och en stor dos nyfikenhet. De visade mig snabbt in till rummet där Frida och Mikael fanns. Frida låg med CTG och hade nyss blivit undersökt. Fyra centimeter öppen var hon – nu var vi igång!

Frida kämpar på igenom värkarna med sin andning. Jag som funderat en del över hur just den här stunden skulle bli, känner snabbt hur bitarna faller på plats. Det räcker med en blick på Frida för att förstå det hon känner. Det finns ingen som helst tid över för övningskörning utan det är tufft jobb redan från start som gäller!

När CTG-kurvan är klar konstaterar man att allt är normalt med både bebis och värkar. Barnmorskan frågar om Frida möjligtvis är intresserad av ett gåbord för att komma upp och röra sig lite. Perfekt tycker vi! Sen ska blåsan (som inte riktigt velat tömma sig tidigare) få en ny chans.

Upp kommer Frida med oss andra tätt intill. Toaletten nästa! Frida känner sig lite osäker på om vi ska hinna dit innan nästa värk. Värkarna kommer nu väldigt tätt. Andas, andas och massera korsryggen så hårt det går. Väl inne på toa får paret klara sig en stund själva. Under tiden passar jag på att fixa fram kameran och byta skor.

Efter en kort stund kommer Frida småspringande tillbaka från toaletten. Ny värk på gång! Jag lägger återigen mitt fokus på att försöka lindra det jobbiga. Frida och jag har talat om att när det väl gäller behövs inga ord. Det räcker att Frida visar med handen var jag behövs mest.

Frida visar nu klart och tydligt att det var i korsryggen hon behövde lindring. Medan jag fokuserar på hårda, fasta tryck är det Mikaels uppgift att vara nära.

Frida som kämpar på bra med andningen, känner nu ett kraftigt illamående. Snabbt fram med kräkpåsen! Fridas kropp jobbar på högtryck och det blir varmt! Plötsligt tycker Frida att trycket bakåt och ned ökat väldigt. Nu går allt undan. ”Bebisen är verkligen på väg nu, jag känner det så tydligt!”. Frida är säker på sin sak och ber oss kalla in barnmorskan.

Frida känner sig fruktansvärt varm och sliter (med min hjälp) av sig den långa sjukhusskjortan. Barnmorskan konstaterar att Frida nu är helt öppen och klar för moment två, utdrivningsfasen.

Mikael ser nästan lite chockad och imponerad ut på samma gång! Vilken helt otrolig tjej han har! Frida är samlad och ger ett väldigt lugnt och kontrollerat intryck. Hon har ingen lustgas eller någon annan smärtlindring utan föder helt naturligt precis som hon önskat. För att svalka Frida ytterligare, väter jag en bit papper som Mikael baddar hennes panna med. Frida krystar på känsla och har barnmorskans okej för det. Lugnt och stilla, bit för bit. Nu skymtar vi huvudet. Så oerhört fint. Stilla står det och tänjer och snart så följer en ny värk. Frida frågar om det är okej att trycka på. ”Har du bara värk, så trycker du”, får hon till svar. Frida ger efter för den enorma känslan och trycker på för kung och fosterland. ”Bara lite till … såja, BRA. ”Nu väntar vi in den sista värken och sedan ska nog bebisen vara här.” Jag som även fått i uppdrag att fotografera börjar nu få lite brått. Jag lyckas få i ordning kameran precis innan bebisen glider ut. Wow, luften är så laddad!

Den lilla flickan (som det visar sig vara) är så fruktansvärt söt! Långa smala fingrar och tio söta tår. Den 19/11, klockan. 03.33 föddes alltså mitt livs första doulabebis. Och jag är både stolt och lycklig!

Av: Malin Liljesaga

The post Följ med en doula på förlossning appeared first on Föräldrar & Barn.

Att bära barn i sele eller sjal har många fördelar. Kontakten med barnet stärks, det ger ökad trygghet, du kan bära längre och får händerna fria för annat. Företeelsen är definitivt inte ny, barn har burits med hjälp av tygstycken sedan flera 100 år. Däremot utvecklas produkterna och gränserna mellan sjalar och selar blir allt mer suddiga. Flera nya produkter kallas sjalsele eftersom de kombinerar sjalens och selens bästa egenskaper.

Bärselar och bärsjalar kan sägas vara utformade efter en och samma tanke, att bära barnet nära samtidigt som du får händerna fria. Däremot skiljer sig rekommendationerna åt för hur barnet bör bäras på bästa sätt.

I en del sjalar kan det nyfödda barnet placeras liggande som i en vagga. Man menar att barnets rygg mår bäst av den positionen eftersom ryggraden då är mjukt rundad som när barnet låg i magen. I en bärsele placeras i stället barnet alltid i en sittande position då det anses viktigt att hålla kroppen upprätt och att hålla barnets luftvägar fria.

Den så kallade grodpositionen, där barnets knän är placerade högre än rumpan och ryggen är rundad, anses vara det optimala sättet att sitta för ett nyfött barn. Ställningen är möjlig när barnet sitter inåtvänd på bärarens mage, rygg eller höft. Åsikterna går isär huruvida barnet bör sitta utåtvänt när det blir äldre eftersom benställningen då ändras. Vissa menar att det går bra från det att barnet kan hålla upp huvudet på egen hand. Vid den åldern är även höfterna mer utvecklade och grodpositionen är inte lika viktig. Andra menar att det är mer ergonomiskt riktigt för barnet att alltid sitta vänt mot bäraren.

Flera bärselar har en sits som kan anpassas för att öka komforten i takt med att barnet växer. En smal sits används då för små barn och en bredare för äldre barn. Detta är dock något som flera tillverkare tar avstånd från då de menar att det bästa för barnet, oavsett ålder, är en bred sits som ger stöd under rumpan och låren fram till knävecken.

Vilket bärhjälpmedel som är att föredra handlar alltså mycket om vilken expertis man väljer att följa. Marknaden kan sägas vara uppdelad i två läger där båda sidor i stort sett använder samma argument. Selar anses av vissa vara ett säkrare val eftersom de har spännen med säkerhetsöglor medan en korrekt knuten sjal sägs vara minst lika säker. En sele med remmar och spännen kan vara obekväm och skava men knutar eller ringar på en sjal kan skapa samma problem. En del selar har en stödjande ryggplatta som ska ge bättre avlastning och räta upp ryggen på bäraren. Sjalar däremot följer kroppens form och det finns många som vittnar om den effektiva avlastning det speciella tyget ger.

Av: Linn Björklund/Wiseguide

Snabba fakta

Använda sele och sjal

• Följ instruktionerna från tillverkaren eller återförsäljaren för hur produkten ska användas.
• Ett bärhjälpmedel som används för barn som ännu inte kan hålla upp huvudet ska ha nackstöd.
• Var uppmärksam på hur öppningarna på bär- hjälpmedlet ser ut. Barnet ska inte kunna ramla eller glida ut i benöppningar eller åt sidorna.
• Se till att tyg inte täcker barnets näsa och mun.
• Det är viktigt att barnet inte trycks ihop när det bärs. Om barnets haka pressas mot dess bröst kan luftvägarna blockeras.

Säkerhetsmärkning

Det finns en Europastandard för mjuka bärselar (EN 13209-2). I standarden finns bland annat krav på att bärselens benhål inte får vara så stora att barnet kan glida ur selen. Tyvärr finns det bärselar på marknaden som anges uppfylla standardens krav trots att benhålens storlek inte testats. Det gäller nya typer av bärselar där barnet bärs med båda benen åt samma sida eller som saknar egentliga benhål när selen inte är fastsatt på en bärares kropp. Var därför uppmärksam på att barnet inte ska kunna glida ur bärselen även om det anges att den uppfyller Europastandarden.

Källa: Konsumentverket

Klicka på bilderna nedan för en genomgång av 5 utvalda selar och 5 utvalda sjalar. 

The post Föräldrar & Barn guide: Bära barn appeared first on Föräldrar & Barn.

1. Känslig hud. Bebisens hud är extra ömtålig hela första året. Det är därför som bebisar lättare än andra får fnasig och irriterad hud. Hoppa över parfymen och starka oljor, ett par droppar olivolja eller naturell babyolja är mest skonsamt.
2. Bara tvätta. Även om det är en mysig ritual är det bra att nöja sig med ”bara tvätt” ibland. Det låter ofta som om bebisen måste badas och schamponeras varje dag, men det behövs oftast inte.
3. Stressa inte. Välj en stund då du själv känner dig lugn. Ladda upp i förväg med det du behöver, som olja och skön frottéhandduk eller badrock till bebisen efteråt.
4. Extra torr. Kanske har du en liten torris som behöver en fet kräm. Ta för vana att smörja in bebisen med en kräm efter badet.
5. Hårtvätt. Det här är en överskattad bebisaktivitet. De flesta bebisar har knappt hår och de som har behöver ingen speciell hårtvätt. Skorv kan dock vara ett krux de första månaderna. Första åtgärd: massera in olja i hårbotten, låt verka (gärna hela natten om det går!) och försök sedan gnugga bort skorven. Var beredd på att den kan komma tillbaka!
6. Balja eller badkar. Det är inte lag på att fixa en speciell balja till bebisen utan många föräldrar föredrar att sitta med själva i badkaret eller bada bebisen i handfatet (har funkat i alla tider!).
7. Håll uppsikt. Lämna aldrig någonsin ett mindre barn ensamt i baljan eller badkaret. Måste du hämta något du glömt, ta med bebisen.
8. Tvättlapp. De smartaste lapparna gör du genom att klippa eller riva bitar av ett par gamla handdukar. Oftast går det också jättebra att tvätta bebisen med bara handen.

Av: Ulrika Fürstenhoff

The post Konsten att bada en bebis appeared first on Föräldrar & Barn.

Du kanske har hört uttrycket att en stor del av immunförsvaret sitter i magen. Inom svensk allergiforskning har det under de senaste åren också talats mycket om tarmfloran, både den blivande mammans under graviditeten och bebisens efter förlossningen. Det man vet är att våra magbakterier inte alls har samma uppbyggnad som de hade längre tillbaka i tiden. Här finns tre olika teorier som alla utgår från tanken att barnen behöver fler bakterier än vad de oftast får i sig i dag.

Mjölksyrabakterierna: Under senare år har det pratats om så kallade laktobaciller, mjölksyrabakterier, som även kan kallas goda bakterier. Finns det för få av dessa i tarmfloran kan hela immunförsvaret få en felaktig balans och i stället ge mer allergier. Det handlar framför allt om att försöka minska risken för att så kallade högriskbarn med till exempel eksem utvecklar allergier som pollenallergi och astma i sex-sjuårsåldern.

Bengt Björkstén är en av de professorer vid Karolinska Institutet i stockholm som debatterat detta flitigast. Han har också hävdat att även mammans tarmflora under graviditeten skulle kunna spela in. På frågan om han tycker att gravida ska rekommenderas att äta tillskott av mjölksyrabakterier har han dock tvekat och tycker inte att det ännu finns tillräckligt med forskning för en sådan allmän rekommendation.

Det finns bland annat vällingsorter och magdroppar numera med tillskott av laktobaciller. Produkterna rekommenderas från läkarhåll främst för att förebygga kolik- och magbesvär hos bebisar.

Renlighetsteorin: Bo trångt, städa mindre och ha massor av husdjur runt barnen. Det budskapet kommer från allergiforskaren Agnes Wold. Hon är immunologen som längre än någon annan svensk forskare haft teorier om barnens tarmflora och att det är vårt allt renare levnadssätt i västvärlden som påverkar ökningen av allergier hos barn.

I dag anser barnläkarna att det är okej för ett barn att umgås med djur så länge det inte finns allergiska besvär hos barnet eller konstaterad allergi på nära håll inom familjen.

Många är i dag överens om att dessa allergen är så starka att de ändå är omöjliga att värja sig mot, oavsett om man har husdjur hemma eller inte. Våga skaffa katt är alltså inte längre ett kontroversiellt råd inom allergiforskningen utan något som barnläkarna ställer sig bakom.

Skyddande bakterier vid förlossningen: tidigare var det noga att tvätta av bebisen direkt efter förlossningen, så är det inte alls i dag. Nu anses det tvärtom att det är bra även ur allergisynpunkt att låta bebisen vara (dessutom är det bra för anknytningen) både kladdig och otvättad ett tag efteråt. Och händer det som ofta sker vid förlossningen, att det kommer lite bajs från mamman när barnet krystas ut, är till och med det en fördel för barnet. Vissa forskare menar alltså att bakterierna från mamman skulle kunna ge bebisen en bättre tarmflora och därmed ett bättre skydd mot allergier.

Av: Ulrika Fürstenhoff

Fler viktiga råd från experterna

Utsätt inte ditt barn för rök: Glädjande nog är det i dag alltfler blivande mammor som skippar rökningen, åtminstone under graviditeten. I dag vet man nämligen att tobaksrök, både under graviditeten och senare i närheten av barnet, kan öka risken för allergier hos barn.

Amma om du har möjlighet:Det här med allergier och amning har varit och är omdiskuterat. Tidigare har man hävdat att det finns en direkt koppling mellan amningen och immunförsvaret men så enkelt är det inte. Effekterna av att amma länge är därför omtvistade de också. Vissa allergiforskare menar att det finns belägg för att amningen verkar vara effektiv mot komjölksallergi hos barn under 18 månader samt mot hudallergi, som atopiska eksem, upp till treårsåldern.

Maten som ska skydda ditt barn: Efter flera års forskning kring bland annat mammans kost tycker de flesta barnläkare i dag att allsidig kost är det allra bästa. En del studier har visat att det är vitamin C, vitamin E och selen som sägs kunna påverka och eventuellt minska risken för allergi. Forskningen på det här området är dock inte entydig och diskussionerna av effekterna av skyddande ämnen i barnets mat pågår för fullt.

The post Barnallergi – läkarnas viktigaste råd appeared first on Föräldrar & Barn.

Rätt medicin: Med rätt medicinering kan barn med astma leva ett normalt liv med massor av aktiviteter och idrott. Barn med pollenallergi mår bra av att förebygga besvären redan innan pollensäsongen drar igång, med så kallad antihistaminmedicin. Dessutom finns olika slags nässprej som dämpar besvären.

Minska pollen: För barn med luftvägsallergier är det viktigt att försöka undvika pollen så mycket som möjligt (även om det är ett omöjligt uppdrag, pollen finns överallt), men bra idéer är till exempel att vädra på morgnarna eftersom pollenhalten brukar vara lägst då och hänga tvätten inomhus i stället för utomhus.

God ventilation: sägs vara viktigt om barnet har luftvägs- och/eller kvalsterallergi. Bygger ni om och renoverar hemma finns också en rad måleri- och andra produkter som rekommenderas av Astma- och allergiförbundet. kolla godkända listan på Astmaoallergiforbundet.se.

Bädda rätt: Det går att dämpa besvären hos barn med kvalsterallergi genom att ha ett speciellt allergiskydd runt madrassen. Det sägs också att tvättbara täcken är bättre än duntäcken. Ta för vana att lufta sängkläderna under dagen och bädda i ordning på kvällen.

Rörelse & lek: Motion och aktivitet sägs kunna lindra allergisymtom, speciellt om man har astma. en rekommendation är därför att röra på sig som vanligt och låta barnet leva ett så aktivt liv som möjligt.

Milda plåster: Har man kontaktallergi kan man reagera på vissa ämnen som finns i vanligt plåster, leta därför efter plåster som rekommenderas för till exempel extra känslig hud.

Skippa parfymen: De flesta tvålar, rengörings- och tvättmedel innehåller parfymer och starka ämnen för att dofta gott. Men i dag finns det flera parfymfria alternativ för barn med känslig hud och/eller allergi. På Astmaoallergiforbundet.se hittar du alla skonsamma produkter som är fria från parfym och allergiframkallande ämnen.

Bra dammsugare: Bland annat Electrolux har ett par olika varianter av dammsugare med så kallat allergifilter, bra för den som är allergisk mot damm och/eller pälsdjur. Tänk på att dessa allergen även brukar finnas i mattor och liknande, undvik därför helst mattor om ditt barn är väldigt allergiskt.

Luftrenare: Ännu ett hjälpmedel för barn som är allergiska mot kvalster (damm) och/eller pälsdjur. Detta är dock lite omtvistat, möjligen kan en luftrenare hjälpa barn som är väldigt känsliga mot partiklar i luften men många gånger hjälper det inte och kan därför, enligt vissa läkare, vara bortkastade pengar.

Allergivaccin: Barn med svår allergi kan få gå igenom en immunbehandling mot sin allergi. Då får barnet sprutor med en liten dos av det allergiframkal- lande ämnet för att sakta vänja kroppen och immunförsvaret med detta ämne. Detta rekommenderas i första hand dock till dem som inte svarar på och blir hjälpta av de vanliga allergimedicinerna. Grazax är en allergivaccination i tablettform för barn från 5 år.

Skura skonsamt: Nej, det går inte att städa bort allergier menar allergiexperterna. Däremot kan man städa rätt om man har ett allergiskt barn, med skonsamma rengöringsprodukter. Om ditt barn har dammkvalsterallergi, undvik möbler som samlar mycket damm och till exempel ryamattor. Förvara barnets leksaker i skåp.

Var försiktig med pälsdjur: Låt ditt barn undvika pälsdjur under pollensäsongen, dessa kan ha stora mängder pollen i pälsen, om de vistas utomhus.

The post Olika sätt att lindra allergiska besvär appeared first on Föräldrar & Barn.

– Barn har rätt att behandlas med respekt och få sina frågor besvarade. Ibland vet jag inte svaret men då tar vi reda på det tillsammans, säger Neos pappa Fredrik Aldenmark.

Förmiddag på Arbetets museum i Norrköping och nyfikna fyraåringen Neo har precis fått syn på den gamla TV-apparaten från 1950-talet. Så där såg de ut förut, förklarar hans pappa innan de går vidare mot det spännande bandet där prylar, för oss vuxna fyllda av nostalgi, kommer åkande. Det är klackskor från 60-talet och en klassisk termos i orange från 70-talet, kaffekoppar med brokiga mönster från Rörstrand, ett gammalt strykjärn och en hel del teknikprylar.

Här hänger de ofta och gärna, Neo och hans pappa Fredrik. Det är ju så spännande med alla gamla saker och kul att få veta mer. Är man 4 år har man väldigt många frågor som behöver svar.

Barn är ofta naturligt vetgiriga och nyfikna, de vill veta hur saker fungerar och då är det ens skyldighet att berätta det, säger Fredrik. Jag har inte alla svar men då brukar jag säga att vi ska ta reda på det tillsammans.

– Ibland går vi till biblioteket för att kika efter svaret i en bok, jag tycker att det är att visa sitt barn respekt och ta frågorna på allvar. Det är väldigt lätt att som vuxen vifta bort och bara säga ”jag vet inte” men jag vill uppmuntra honom att vilja lära sig mer, ibland förstår han mer än mig och det är fascinerande, säger Fredrik.

Fredrik är pedagog men numera även spelutvecklare. Han var själv ett frågvist barn som tidigare än sina kompisar ville ta sig an de stora utmaningarna, man kan väl sammanfatta det med att han inte blev tillräckligt sedd i skolan. Han ville alltid ta sig vidare till nästa nivå, inom till exempel matematiken, något som hans lärare hade svårt att bemöta.

– Självklart är det inget jag vill att Neo ska råka ut för, han har ju varit rätt så tidig av sig och bland annat lärt sig prata före många andra i hans ålder och det trots att han föddes för tidigt och i december. I stället har han varit en försiktig kille, inte velat klättra i träd eller hoppa som många andra.

Fredrik berättar att Neo extremt tidigt började fråga om olika saker och hur de fungerar. Vad är det? hur fungerar det? Varför är det så? Neo nöjde sig inte med att lampa heter lampa utan då ville han veta hur den lyser, hur det faktiskt går till. Jag är själv rätt intresserad och har som lärare i SO och NO en del av svaren men absolut inte alla. Visst har jag blivit förvånad ibland över allt han vill fråga om.

I kaféet på museet har de ett Briotåg som barnen får leka med och Neo springer direkt dit för att bli lokförare för en stund. ”Pappa, jag vill visa dig en sak”, ropar han och Fredrik skyndar sig dit.

Väl tillbaka säger han att det nog är lätt att vifta bort barnens frågor, för att man är stressad eller inte har tid – eller faktiskt tycker att det är svårt att förklara. Men det är en förälders skyldighet att öppna de här dörrarna till nyfikenhet, lärande och kunskap.

Man får också oerhört mycket tillbaka. För mig och Neo har det här blivit något av ett gemensamt intresse. Det är något som blivit en rolig sak för oss i vardagen, det kan vara någon liten detalj som Neo absolut vill berätta för mig när jag kommer hem från jobbet. ”Pappa, vet du vad jag har lärt mig i dag”. Det är väldigt roligt!

Av: Ulrika Fürstenhoff

The post Hur fungerar världen? – konsten att svara vetgiriga kids appeared first on Föräldrar & Barn.