Om tävlingsvillkor, PUL och cookies

Om tävlingsvillkor, PUL och cookies

Om tävlingsvillkor, PUL och cookies

Om tävlingsvillkor, PUL och cookies

Trötta mamman

Det är din ensak

Hej. Tråkigt att du känner att du har blivit ifrågasatt. Det ska inte behöva vara på det sättet och det är din ensam om du vill amma eller inte, det har ingen rätt att ifrågasätta enligt mig. Om du orkar och känner att du vill göra något för att påtala detta så tycker jag att du ska skriva ett brev till kliniken där du låg . Adressera både till den personen du hade direktkontakt med och till klinikchefen. Det kommer inte att förändra det du varit med om – men du kan göra en insats för dina medsystrar.
När man slutat amma kan brösten fortsätta lång tid efter att producera mjölk. Du ska inte pumpa förstås, om det spänner, för då stimulerar du bara till mer produktion. Varför det svider kan jag inte svara på men det kan kanske vara så att du har fått en svampinfektion eller möjligen eksem på brösten. Vänd dig till vården för hjälp och råd! Det finns tabletter som minskar mjölkproduktionen, men jag har inte så stora erfarenheter av dem . Amning idag har blivit så laddat och ibland träffar jag också personer som missat sin uppgift inom vården, det är verkligen tråkigt.

Varma hälsningar Ingegärd

Sofia

Här arbetar vi inte så

Hej Sofia. Jag kan inte svara för vad alla Barnavårdscentraler i Sverige gör, men här på Barnängen BVC arbetar vi inte så. Det finns många artiklar och olika studier om barn och barns utveckling och det är omöjligt att hålla sig uppdaterad med alla. Vi försöker nog i mesta möjliga mån möta föräldrarna där de är och försöker ge dem vad de efterfrågar. Många efterfrågar dock en specifik metod och då försöker jag redogöra för vad jag känner till om den metoden . Är det något jag inte har kunskap om vågar jag också tala om det. Vårt uppdrag är att hjälpa föräldrar ge dem stöd när det behövs . Om du upplever att BVC försöker ” pracka på ” dig något så hoppas jag att du vågar ifrågasätta detta direkt.

Tack på förhand!
Maria

Lägg ner tjatet

Hej. Detta som ni beskriver är mycket vanligt och man kan väl säga att det är något som handlar om barnets mognad. Rent fysiskt så fungerar det ju, han känner att han är nödig och han säger till, men sen vill han vara i fred och sköta detta själv. Det är lätt att man som förälder blir frustrerad men i det här läget föreslår jag att ni lägger ner alla försök till att övertala honom. Tala om för honom att detta är något han får bestämma själv, det är bara han som kan sköta det. Om han känner att han behöver er hjälp så få han säga till. Ge honom stöd men pressa honom inte. Han kommer att bli mogen för att sköta detta på toaletten.

Monica

Handhygienen viktigast

Hej Monica. Det viktigaste när man drabbats av maginfluensa är att vara noggrann med sin handhygien. Försök även att hålla rent och städat hemma, men normal städning räcker . Var noga med till exempel handdukar i kök och i badrum, byt ofta och se till att det inte hänger fuktiga handukar i varma badrum . Disktrasor kan också vara bakteriehärdar, skölj alltid ur noga och häng den gärna fritt och kanske på elementet så att den torkar. Barns och vuxnas händer och munnar torkas naturligtvis med hushållspapper. Att tvätta i 60 grader är förstås det optimala, men vissa kläder tål ju inte det.

Hälsningar Ingegärd

De flesta barn är sociala och självsäkra och vill gärna träffa andra, därför passar det många barn att börja i förskola nu. En viktig milstolpe som är positiv för de flesta familjer. Alla barn är dock olika och därför kan inskolningen bli en mer eller mindre kämpig historia.
Bakom den säkra kavata fasaden är en del barn runt ett och ett halvt år mer känsliga för avsked än vad de ger intryck av att vara och separationsångesten lurar bakom hörnet. Det är därför viktigt att aldrig smita från barnet utan att säga hejdå. För säger man hejdå, signalerar man till barnet att man är ärlig och inte tänker luras. Den här fasen brukar kallas ”närmandefasen” för att barnet provar sin egen vilja samtidigt som behovet av trygghet hos föräldrarna ökar.

Förstår mer
■ Språkutvecklingen tar fart allt mer. Barnet kan själv fortfarande kanske inte säga så mycket, men förstår desto mer. Om man som förälder knyter orden till olika handlingar blir det mycket enklare att begripa, till exempel om man tar fram jackan och säger: ”Nu tar vi på dig jackan”.
Imitationen är en annan del av ettåringens uttryckssätt, och den är inte bara rolig utan väldigt lärorik och rent av livsviktig för den fortsatta utvecklingen av språket. Det är genom att imitera de vuxna i omgivningen som språket med tiden kommer att växa fram.

Fortfarande kan ettåringen bli frustrerad över att inte kunna uttrycka vad han eller hon vill, men runt ett och ett halvt brukar det här bli enklare. Barnet säger ett par enstaka ord och pekar samtidigt, på till exempel vagnen, nallen eller nappen.
Det finns något som kallas ettårssatser och det innebär att ett enda ord får stå för en hel mening som kan uttrycka lite olika önskningar. Ordet ”napp” kanske betyder både ”får jag nappen” och ”var är nappen”, och ”vagn” kan betyda ”nu vill jag åka vagn”.

Älskar äventyr
■ Har man en ettåring hemma känner man igen känslan av att de är överallt – på samma gång. När de väl kan gå dröjer det heller inte länge förrän de börjar klättra. Drar man ut alla kökslådorna kan de lätt bli en stege när ingen ser på, för ettåringen står inte riktigt ut med att bara vara nere på golvet när alla vuxna är så högt upp. Dessutom är diskbänken ett litet äventyr i sig och ettåringen ÄLSKAR äventyr.
Ettåringen kryper också med förtjusning in i trånga utrymmen, ålar sig in under sängar så han eller hon knappt tar sig ut och undersöker hela lägenheten in i minsta detalj.
Utsikt och överblick vill ettåringen ha, ingenting i den här lilla världen är för ointressant för att undersökas närmare. På det viset lär sig ettåringen hela tiden nya saker och i det långa loppet, faktiskt, hur världen fungerar. Med hjälp av sin kropp lär sig ettåringen nya begrepp som ”innanför” och ”utanför”, ”under” och ”ovanpå”.

Självförtroendet växer
■ Alla som känner en vet också att en ettåring är en sann egoist, övertygad om sin egen förmåga vilket också hela tiden leder honom eller henne vidare i utvecklingen. Våga för att vinna, blir plötsligt ett uttryck som stämmer in på ettåringens själsliv.
Det finns naturligtvis en stor fascination för den självständighet som kommer ur förmågan att kunna gå själv. Och självförtroendet växer när barnet inser hur mycket det klarar själv. Det är ett också enormt steg att sitta själv i barnstol och kunna klara smörgåsen själv och kanske även middagen.

Lite grann kan föräldrarna uppleva det som om de inte betyder lika mycket för barnet längre. Men då ska man komma ihåg att självständigheten och beroendet går i vågor. Till exempel brukar man säga att barnet inom ett par månader åter kommer att söka sig mer till föräldrarna och kanske vilja vara mer ”bebis” igen. Detta går igen i de flesta av barnets utvecklingsfaser. Först ett stort kliv framåt och sedan ett litet mindre tillbaka. Och som Anna Wahlgren uttrycker det: ”Världen måste få vara liten innan den kan bli stor”.

Leker och fantiserar
■ Barn på ett och ett halvt år leker gärna låtsaslekar med nallar och dockor, och det beror på att fantasin har utvecklats väldigt mycket. Dessutom förstår barnet mer komplicerade meningar och kan utföra mindre ärenden åt föräldrarna, till exempel hämta hårborsten i badrummet … Nu har barnet fått en massa kunskap och information som det är dags att bygga vidare på. Det bidrar till den rastlöshet som barnet som närmar sig tvåårsåldern visar upp om han eller hon tycker att det händer för lite.
Det egna hemmet är utforskat och det krävs nya miljöer och andra situationer för att stimulera den lite äldre ettåringen. Det här är ett viktigt framsteg, liksom förmågan att kunna dela in saker i grupper, oftast som en sorts lek. Han eller hon kanske lägger alla klossarna i en burk och de andra leksakerna i en annan, eller lägger alla bollarna på ett ställe.

En rolig, och viktig, lek för barn runt ett och ett halvt år är också allt som har med hushållsarbete att göra, att få hjälpa till och städa eller diska är fantastiskt kul. Eller lägga in kläder i tvättmaskinen.
Det här kan tyckas som obetydliga sysslor men de ger barnet en känsla av tillhörighet, att han eller hon behövs och är en del av familjen. Det är också genom att imitera sina föräldrars beteenden som barnet tar ytterligare några kliv framåt i utvecklingen.